"Må
det tillåtas en utbording med
gamla anor i Ytterlännäs att
här föra fram en tanke som
- det tror jag mig veta - kan räkna
på sympati i den socknen. Ytterlännäs
gamla kyrka, en av de förnämsta
medeltidsskyrkorna i hela Norrland,
kan ju i höst fira hundraårsminnet
av sin räddning undan en välmenande
vandalism, son under förra hälften
av 1800-talet grasserade bland vårt
lands kyrkor. Socknen ansåg sig
behöva en ny kyrka och en sådan
blev också byggd. En naturlig följd
hade nu varit att den gamla kyrkan rivits,
men socknen motsatte sig en sådan
konsekvens på initiativ av häradshövding
Schönmeyr på Angsta gård,
vilken utpekade en dylik rivning såsom
ett "helgonarån". Och där
står alltjämt den gamla kyrkan
i sin backe såsom ett monument
både över de forna ytterlännäsbornas
fromhet och över en pionjärbragd
inom svensk kulturminnesvård.
"Det
är bra ett av sina medeltida inventarier
hon blivit berövad, nämligen
sin storklocka. Den hänger nu som
lillklocka i socknens nya kyrka och
det sägs att den där löper
risk att rämna på grund av
den elektrifierade ringningen. Det är
[en] förnäm och vacker
klocka. En av våra få specialister
på detta område, fil.kand. Lars
Magnus Holmbäck i Uppsala, har
undersökt henne och funnit att
hon gjutits av samme mästare, som
gjort Fellingbro storklocka i Västmanland
och att gjutningen bör ha skett
strax efter 1450. Runt halsen bär
hon ett skriftband med inledningsorden
till den vackra Maria-bönen, som
i svensk översättning lyder:
"Hell dig Maria, full av nåd,
Herren är med dig, välsignad
vare du bland kvinnor".
"Klockan
är ju kyrkans stämma i bygden.
Utan klocka är kyrkan stum. Den
snart 500-åriga Mariaklockan borde
därför återuppsättas
i sin gamla miljö, vare sig den
nuv. tornryttaren tål en sådan
belastning eller man måste uppföra
en fristående stapel eller klockbock
av enkel resning. Men samtidigt måste
ju den nya kyrkan få en annan
lillklocka, som bättre tål
den elektriska ringningen.
"Vore
det nu inte en angelägen uppgift
for nutidens ytterlännäsbor
att raskt göra en insamling till
detta ändamål, så att
den gamla klockan på sin gamla
plats kunde ringa samman till hundraårsminnets
firande i höst? På så
sätt skulle de värdigt och
ödmjukt fullfölja traditionen
från de framsynta sockenmännens
beslut år 1850.
"Eftersom
en av mina förfäder var bland
de tre som undertecknade beslutet, känner
jag det som en kär plikt att inte
bara föra fram detta förslag
till offentligheten utan också
sätta handling bakom orden genom
att till en blivande insamling överlämna
100 kr., som jag ber VA:s redaktion
sända vidare till rätt instans.