1200-talet |
|
Ute
i Europa byggs stora katedraler. Här
uppe
i Norr tar vi vanlig gråsten och
krönar tjocka murar med brant trätak.
|
|
|
Kanske
kommer orostider, så fönstren
görs små: porten bastant, med
järn beslag för att motstå
inkräktare från havsviken. |
Nyckelhålet,
dörrens svagaste punkt, skyddas
från oknytt med en krans av blad
och taggar smidd i järn.
|
|
|
Ovanför,
lejonet, som kommit från fjärran
land - kanske Konstantinopel - gjutet
i brons, en avskräckande bild mot
onda makter - samtidigt en symbol för
lejonet av Judah i makt och härlighet. |
Alldeles
innanför porten stor dopfunten,
ända från Gotland kom den,
huggen i marmor, med skepp över
havet där kyrkan byggdes.
|
|
|
I
kyrkorummets dunkel, fladdrar ljusen under
nån enstaka helgonbild. |
Triumfkrucifixet
hänger mitt framför muren
som skiljer det lilla smala koret från
långhuset.
|
|
|
En
korgosse svänger rökelsekaret
bland de stående sockenborna. Prästens
Latin mässar oupphörligt inifrån
koret. |