Vad är Suggestopedi?
I all kommunikation, inlärning och undervisning påverkas resultatet av många olika faktorer. Dessa är både medvetna och undermedvetna.
Kommunikationen eller inlärningen fungerar mer eller mindre tillfredsställande beroende på den fysiska omgivningen, det psykologiska klimatet och de didaktiska hjälpmedel som används. I all slags kommunikation och särskilt i inlärningssammanhang påverkas vi av en mängd olika stimuli (suggestioner). Denna påverkan sker ofta på ett omedvetet plan.
När vi ser sambandet mellan kommunikation och den, i vidaste bemärkelse, omgivande miljön inser vi lätt att både inlärarens och undervisarens liksom kommunikatörens attityd har en viktig del i ett lyckat resultat. Suggestopedi är därför ett förhållningssätt till undervisning och lärande på vilket dess metodik och didaktik baserar sig.
Utforskningen av hur kommunikation mellan människor i stor utsträckning påverkas av olika slags suggestioner är suggestologins område. Sedan 1960-talet har psykiatern och forskaren prof Georgi Lozanov (född 1926 i Sofia) i samarbete med prof Evelyna Gateva, språk- och musikpedagog, utvecklat suggestologins praktiska tillämpning för inlärning och kommunikation: suggestopedi.
Suggestopedi baseras på en helhetssyn på världen och människan. Ett grundläggande antagande är att varje människa har en stor inneboende kapacitet som inte alltid kommer till sin rätt. Att medverka till att var och en får tillgång till sin potential är suggestopedins mål.
Respekt för den unika människan är en annan av suggestopedin grundteser. I undervisningssammanhang innebär det framför allt att elevens integritet och frihet värnas och att eleven kan välja och ge uttryck för sina egna behov i relation till det läraren erbjuder. Det yttersta målet för suggestopedisk undervisning och kommunikation är utveckling mot självständighet, ansvar och delaktighet.
Suggestopedisk metodik omfattar en didaktisk, en psykologisk och en konstnärlig aspekt. Dessa kan beskrivas var och en för sig men är i praktiken integrerade i varandra och verksamma samtidigt på både det medvetna och det omedvetna planet. Konkret innebär detta att läraren/kommunikatören organiserar lokal, material och aktiviteter så att inlärningen/kommunikationen stimuleras och stöds på båda planen.
Suggestopediska texter är mera komplexa än vanliga lärobokstexter och utformas med hänsyn till den informativa, etiska och estetiska kvalitén. Texterna läses till speciellt utvald musik.
Man använder olika konstarter (målning, teckning, musik, sång, dans, drama, rollspel etc) som vägar till inlärning. Musiken spelar en alldeles speciell roll. Typiskt för suggestopedi är att deltagarna stiger in i en ny identitet, kopplad till det ämnesområde som ska läras in. I den nya rollen finns utrymme för vars och ens kreativitet, lekfullhet och humor.
Ett tillstånd av avspänd koncentration eftersträvas, dvs det fysiska vilotillstånd som tillåter att en stor del av vår energi koncentreras till hjärnan, att spänningar och blockeringar släpper och att vi får större tillgång till vår potential.
Suggestopedi utgår från att inlärning befrämjas av positiva attityder, av information genom flera sinnen samtidigt och genom perifera stimuli (information som vi inte medvetet noterar eller anstränger oss att lära in).
Lozanovs och Gatevas suggestopedi är baserad på omfattande forskning inom neurologi, psykologi, lingvistik, musikvetenskap mm. Aktuella rön inom bl a hjärnforskning och psykologi bekräftar och stöder suggestopedins olika dimensioner. Det går bra att kombinera suggestopedi med andra undervisningsmetoder som utgår från en helhetssyn och ett humanistiskt förhållningssätt.
Suggestopedisk undervisning har tillämpats i alla skolämnen, på olika åIdersnivåer men har huvudsakligen spritts inom språkundervisning för vuxna. Olika versioner eller delar av suggestopedi förekommer världen över under namn som superlearning, accelerated learning, whole person learning osv.
Suggestopedi fungerar i harmoni med hjärnans naturliga arbetssätt. Detta innebär att känsla och intellekt integreras och att alla sinnen tas i anspråk. Inlärningen effektiviseras samtidigt som deltagarna upplever trygghet, avspändhet och glädje.
|
|