"Må det
tillåtas en utbording med gamla anor i Ytterlännës att
här föra fram en tanke som - det tror jag mig veta - kan räkna
på sympati i den socknen. Ytterlännäs gamla kyrka, en
av de förnämsta medeltidsskyrkorna i hela Norrland, kan ju
i host fira hundraårsminnet av sin raddning undan en välmenande
vandalism, son under förra hälften av 1800-talet grasserade
bland vårt lands kyrkor. Socknen ansåg sig behöva en
ny kyrka och en sådan blev ocks byggd. En naturlig följd
hade nu varit att den gamla kyrkan rivits, men soknen motsatte sig en
sådan konsekvens på initiativ av häradshövding
Schömneyr pa Angsta gård, vilken utpekade en dy1ikrivriing
sååsorn ett "helgonarån". Och där star alltjämt
den gamla kyrkan i sin backe såsom ett monument både över
de forna ytterlännäsbornas fromhet och över en pionjärbragd
inom svensk kulturminnesvård.
"Det är
bra ett av sina medeltida inventarier hon blivit berövad, nämligen
sin storklocka. Den hänger nu som lillklocka i socknens nya kyrka
och det sägs att den där löper risk att rämna på
grund av den elektrifierade ringningen. Det är [en] förnäm
och vacker klocka. En av våra få specialister pa detta område,
fii.kand. Lars Magnus Holmnbäck i Uppsala, har undersökt henne
och funnit att hon gjutits av samme mäsare, som gjort Fellingbro
storklocka i Västmanland och att gjutningen bör ha skett strax
efter 1450. Runt halsen bär hon ett skriftband med inledningsorden
till den vackra Maria-bönen, som i svensk översättning
lyder: "Hell dig Maria, full av nåd, Herren är med dig, välsignad
vare du bland kvinnor".
"Klockan är
ju kyrkans stämma i bygden. Utan klocka är kyrkan stum. Den
snart 500-åriga Mariaklockan borde därför återuppsättas
i sin gamla miljö, vare sig den nuv. tornryttaren tål en
sådan belastning eller man måste uppföra en fristående
stapel eller klockbock av enkel resning. Men samtidigt måste ju
den nya kyrkan få en annan lillklocka, som bättre tål
den elektriska ringningen.
"Vore det nu
inte en angelägen uppgift for nutidens ytterlännäsbor
att raskt göra en insamling till detta ändamål, så
att den gamla klockan på sin gamla plats kunde ringa samman till
hundraårsminnets firande i höst? På så sätt
skulle de värdigt och ödmjukt fullfölja traditionen från
de framsynta sockenmännens beslut år 1850.
"Eftersom en
av mina förfäder var bland de tre som undertecknade beslutet,
känner jag det som en kär plikt att inte bara föra fram
detta förslag till offentligheten utan också sätta handling
bakom orden genom att till en blivande insamling överlämna
100 kr., som jag ber VA:s redaktion sända vidare till rätt
instans.