Jag kommer att klara det!

Hamnen ser helt annorlunda ut nu jämfört med förra gången - det är precis lika mörkt som förut, men nu är den helt full med båtar, jag antar att de är nys ankomna från femti-elva olika öar; jag känner igen ingenting, men på nåt sätt genom att fråga tio personer och ta genomsnittet av deras svar, jag tar mig över till den bortre sidan, där jag faktiskt hittar flygbussen nr. E96, som väntar just för mig, med en tom plats längst fram bredvid chauffören ... vid det här laget har en hel timme redan gått sen båtens schemamässig ankomsttid, det finns 75 minuter kvar tills min sista incheckningstid på flygplatsen, bussresan tog 90 minuter förra gången ...

Jag känner inget sätt att beskriva denna UNDERBARA känsla jag får när jag ser flygplatsen skymtar på avstånd, och det finns fortfarande 15 minuter kvar ...