kyssas och korsas 1

Mitt på motorvägen österifrån till Heraklion, när man kommer runt en sväng i en dalgång i fjällen, möts man plötsligt av ett övergångsställe med en liten hop människor som har stannat eller parkerat och håller på vandra omkring i olika grader av livsfara. Sen ser man skylten till ännu ett kloster - S:t Georg Selinari; den här är faktiskt öppet denna söndags eftermiddag kl. 15, åtminstone är huvud porten öppen, där finns den ofrånkomliga svartklädd gumma som säljer ljus och det finns ett litet kapell, också öppet.

klicka för en närmare titt!

Där verkar spelet gå ut på att kyssa som många avbildningar av helgon som möjligt i den kortaste möjliga tid, medan man korsar sig ned ett allvar och ängslighetsgrad som tyder på en viss osäkerhet beträffande hela förehavandets verkningsgrad.

Jag undrar om de finns nåt slags rytm bakom det hela, man skulle kunna tänka sig att man kyssar ett helgon och korsar sig själv i samma takt, med målet en sömlös tapet av kyssas och korsas; men i bland märker jag att man få unna sig att kyssa två helgon för ett enda korsande...

Det måtte vara en ovärdig tanke, men jag behåller den minsta lilla skuggan av ett intryck att allt i hopa verkar vara mer en ryckning av övertro hellre än en medveten andlig handling.