Katastrofen slår till

När jag nästa morgon, efter ännu en frukost gjord på torrt bröd och rinnig honung, kommer att skriva min dagbok upptäcker jag till min förskräckelse att Jenny, min älskade iBook, min bärbara Macintosh dator, tillägget till min hjärna, den enda hjärtevän jag har under denna resa, har inte laddat upp sitt batteri under natten.

"Dator", hör jag dig säga, "på semestern?!" Nå, det där är min sak, säger jag - mitt semesterkoncept var ju dels att tillbringa en vecka å ett stillsamt ställe där det skulle finnas lite sol och ingen almanacka eller telefon; men dels också att ha oavbruten tid till att leka med min Jenny, och utveckla diverse skapende funktioner som jag inte haft tid till sen jag började jobba 8 dagar i veckan åt kyrkorna ...

Problem är helt enkelt att kabeln som förbinder transformatorn till vägguttaget har lossnat - den ser precis likdant ut som när jag åkte hemifrån, och för visso som dagen innan när det fortfarande fungerade , men tydligen har den lossnat lite till, eller lite för mycket, utan att jag har märkt nånting ...

Det är egentligen ett elektriskt problem och inget datorproblem alls, men det visar sig att Sfakía är ett ställe som har ett filial till telefonbolaget och två människor med internet-förbindelse, men ingen elektriker: får de ett elektriskt problem, så skickar de till Xania: "men vi får inte elektriska problem”, som telefonbolagets kille sade ...

En av de två killar med internet-förbindelse är Georgious (eller är det Yoannis?) på tavernan, han är mycket brydd när han hör om mitt problem, och gör alla förbindelser åt mig så att jag kan ta reda på om det finns ett Apple närvaro på Kreta, vi konstaterar att visst finns det det, och att det är i huvudstaden Heraklion, han hittar telefonnumret åt mig, pratar med dem och konstaterar att teknikern är borta idag men att jag är välkommen till dem i morgon, visar mig gatan på en stadsplan som han ger mig, vill inte ha pengar för samtalet och insisterar att jag är mycket välkommen att använda hans dator om det skulle hjälpa nånting ... Synd på ett sätt att jag måste åka i väg, måhända detta är det närmaste jag kommer en riktig fiskeby. Men jag kan återvända sen om jag väljer att göra det ...