Vem
var då denne konstnär
som tillskrivits så många
verk. Men som man vet så lite
om?
Det
enda man med bestämdhet känner
till är att han var verksam på
1510-1520 talet i Fläcka by i
Enångers socken, som ligger
i Hälsingland. Man tror sej också
veta att han hade en verkstad, där
han sysselsatte ett antal medhjälpare.
Gullesons
skulpturer har stort spridningsområde.
De flesta finns i Hälsingland,
men finns också i Medelpad,
Ångermanland, Norge och Åland.
1919
gav Henrik Cornell ut sin doktorsavhandling
"Norrlands kyrkliga konst under medeltiden".
Där granskar han kritiskt
och detaljrikt ett antal skulpturer
av Haaken Gulleson. Konstnären
står inte i någon hög
kurs hos Cornell. Han säger bl.a.
så här:
Henrik
Cornell ger ett mera positivt omdöme
om den Gullesonska konsten, när
det gäller utsmyckningen av bilderna,
som färgornament och dräktdetaljer.
Han skriver också att Gulleson
har ett utpräglat sinne för
dekorativa uppgifter.
En
annan forskare, Ingrid Svartling,
gav 1956 ut en skrift som
hon kallade 'Haaken Gulleson och
hans verkstad.' Den är utgiven
av Hälsinglands fornminnessällskap.
I den beskriver författarinnan
inte mindre än 47 verk som hon
menar att Haaken Gulleson på
ett eller annat sätt haft del
i.
De
allra flesta konstverken finns som
jag tidigare nämnt i Hälsingland.
Men av de 47, som Ingrid Svartling
beskriver, är bara 6 signerade
med Haaken Gullesons namn. Madonnabilderna
är dels stående, dels sittande,
Jesusbarnet sitter omväxlande
på Marias högra eller vänstra
knä. Barnet har ofta ett äpple
i handen. Utmärkande är
också de stora, tunga rikt utsirade
kronorna, som Maria-gestalterna bär,
påminnande om dåtida brudkronor.
Det
finns ett flertal Anna-skulpturer,
med Maria och barnet sittande i S:ta
Annas knä. S:ta Anna är
ju den Heliga jungfruns moder.
Bland
de beskrivna verken, finns en rad
helgongestalter. Manliga som kvinnliga.
Ett
flertal altarskåp av Haaken
Gulleson finns bevarade. Några
med motiv från korsnedtagningen.
Man tror, att han fick inspiration
till sådana motiv under gesälltiden
i Uppland. Korsnedtagningsscener var
vanliga på 1400-talet, och har
anknytning till Stockholms dominikanerkloster.
Motiv av den här arten finns
i en del uppländska kyrkor.
Så
vår egen madonnaskulptur.
En konstnär med namnet Arne Jones
har sagt, att "den skänker en
bild av frid, lycka och extas".
En
del tror att förebilden är
Gullesons hustru, andra menar att
det är en norrländsk bondpiga.
Vår
madonna dateras till början av
1500-talet. Till madonnaskulpturen
har hört ett skåp med mindre
bilder. Men både skåpet
och bilderna är försvunna.
Marias pampiga krona har antagligen
haft rosettliknande ornament men kvar
är bara hålen där
dom suttit.
Ytterlännäs-madonnan
anses tillsammans med en madonna,
som finns i Holms kyrka i Medelpad,
vara de vackraste av Gullesons madonnor.
1991
anordnades en utställning
på Umeå konstmuseum. Den hade rubriken "Bildhuggarnas
mästerverk, medeltida träskulpturer i Norrland". Där väckte
Ytterlännäs-madonnan stor uppmärksamhet. Inte minst för
att hon prydde utställningens affischer.
När
man tar del av olika forskares beskrivning
av Haaken Gulleson och hans konst,
kan man konstatera att dom säger
'tror', 'anser', 'kanske'. Det finns
tydligen plats för forskare som
vågar säga 'vet' om den
för oss i så många
stycken anonyme konstnär.
