Forskning ger nya rön

Dessa fynd koncentrerar sig till tre områden, nämligen högaltaret och framförallt det förmodade Mariaaltaret i långhusets nordöstra hörn. Ett altare helgat åt S:t Olof, kyrkans troliga skyddshelgon,uppvisar också fynd av mynt. Att kyrkan byggts i tidigt 1200-tal tycks dessa fynd bekräfta.

Erfarenheterna från undersökningarna i kyrkan ledde till nya frågor. Perspektivet vidgades till andra företeelser inom socknen.
- Har andra kyrkplatser funnits?
- På vilka hemligheter bär "skelettåkern" i Björned?
- Vad vittnar det stora antalet gravhögar i socknen om?

Ortnamn berättar om tidig kolonisation. Bebyggelse tycks etablerad i senare bylägen redan ett par hundra år efter Kr. födelse. Den förkristna kulten tar sig olika uttryck i gravskick under längre tidsutdräkt. Tyvärr är de flesta gravarna bortodlade, något som skedde speciellt under 1800-talet.

Frågan om andra kyrkplatser inom socknen har i bynamnet Kjerfsta av några besvarats med ja. Då i omedelbar närhet till den tänkta platsen har funnits en nu bortodlad gravhög eller gravplats tycks här finnas ett indicium. Men 1600-talets skrivning "Kyrkiestad" kan på språkliga grunder inte ge belägg för att traditionen talar sanning. Dock finns i Bjärtrå namnet Kirkestad nämnt i samband med en sagen om en äldre kyrka vid Strinnefjärden. Måhända kan dessa kyrkplatser höra hemma under rubriken vandringssägner.

Men skelettåkern i Björned kan förmedla till oss en mängd fakta, som berättar om övergången från förkristen till kristen tid i detta område. Ett sextiotal individer har kunnat belägges. Många synnerligen välbevarade skelett berättar om tidigkristen gravläggning. Och begravningsplatsen spänner över lång tid, från 1000-talet fram på 1300-talet. Här finns en direkt koppling mellan dessa gravar och två järnåldersgravhögar, varav den ena fanns till stor del orörd ännu i början på detta århundrade, då de första skelettfynden gjordes.

Vad man velat finna i Kjerfsta finns här uppenbart. Men var är kyrkan? Ja, har det funnits någon? Själva gravfältets geometri avslöjar ett tomrum i nordöstra delen. Kan här ha legat en kyrka eller kapell? Inga grundstenar bär vittne. Den odlade jorden tiger. Men i västra delen finns spår av ett medeltida hus, som i sin tur ligger i grannskap med ett antal stolphål. Detta bevisar närvaron av ett järnåldershus. Kol 14-metoden har givit åldern 300 efter Kristus.

Vi borrar oss allt djupare ner i Torsåkers historia.