Torsåkersmadonnan

I Karl Sidenbladhs anteckningar är en madonnabild nämnd. Den finns idag på sydöstra vaggen och är kanske kyrkans mest värdefulla klenod.

Torsåkersmadonnan tillhör en talrik och vida spridd syskonskara. Det har sagts att det enda individuella hos denna madonna är det bulliga och allt annat än sköna ansiktet och det knubbiga Kristusbarnets soliga leende. Manteln av tungt fallande tyg är draperad över bröstet och faller i djupa veck.. Av ursprunglig färg finns endast små antydningar i mantelvecken. Stilmässigt kan madonnan betecknas som unggotisk och hör hemma i 1200-talets mitt eller något senare.Troligtvis har den inte utförts av någon lokal konstnär utan har kommit söderifrån, förmodligen från mälardalen.

Madonnan är ett av kyrkans allra äldsta föremål, troligen från senare hälften av 1200- talet.