Altaruppsatsen,
som är daterad till 1756, är tillverkad
av mäster Jonas Granberg från Jämtland.
Några år senare blev den målad
av kapten Carl Hoverberg med tillhjälp
av mäster Abraham Segerström från
Härnösand. Det östra gavelfönstret
torde ha tillkommit vid denna tid. Om det
hade haft anor från medeltiden skulle
det ha varit smalt, kanske blott någon
decimeter och haft en höjd om ca. en
halv meter. Men det hade inte svarat mot 1700-talets
krav på ljusa kyrkorum. Därmed
förpassades också altarskåpet
till "kyrkoherberget".
Nu
kom altaruppsatsen i rokokostil att anpassas
till det nya fönstret. Vegetativa element,
bladslingor, blommor, stjälkar blir ett
uttryck för tidens filosofi om att återvända
till naturen. Blickfånget på den
östra väggen är en framställning
av Kristi liv från födelse till
himmelsfärd.
Den
del som ligger under fönstret, den s.k.
predellan, bjuder oss Kristi födelse,
som den berättas i Lukasevangeliet -
vad som tilldrog sig i Betlehem. Där
finns herdarna och där finns Maria med
barnet och längst till höger Josef.
Där finns också en oxe men ingen
åsna. Vidare ser man två konstruktioner,
som förbryllar. Vad har Jonas Granberg
avsett? Är det delar av en krubba eller
vill han ge en viss miljöskildring -
detaljer av ett stall med båsväggar?
Kanske är det grindar eller dörrar
till stallet? "Öppnade så att vi
som sitter i kyrkan skall kunna se in i Guds
människoblivandets mysterium och uppleva
frälsningens närhet", som någon
har tolkat det.