Bogårdsmuren

Bogårdsmuren var uppbyggd av fem varv timmerstockar på en stengrund. På insidan fanns ett tak i sluttning 35° räknat från markplanet.

Omkring kyrkplatsen fanns tidigare en mur av säreget utseende. Den var uppförd av otuktad sten om cirka en meters bredd och några dm höjd, och däremellan ett sluttande tak täckt med kyrkspån. Alltemellanåt missköttes underhållet och på 1870-talet var bogårdsmuren i behov av upprustning.

Samtidigt fanns också planer på att uppföra en ny prästgård. Den förra uppgiften fick nu träda tillbaka för den senare, och ombud från Ytterlännäs och Dal önskade få använda sten från bogårdsmuren till sockel för prästgården. Av formella skäl kunde ärendet ej bifallas. Torsåkers mejeriförening - en pionjärorganisation inom jordbrukarrörelsen - begärde 1886 att få ta hand om bogårdsmuren och använda stenen till den tänkta mejeribyggnaden. Önskemålet godtogs. Stenen kom att användas dels till grund dels till terrassering mellan mejeriet - en byggnad, som 1929 blev arrendatorsbostad - och prästgården. "Och denna begäran beviljades så mycket hellre som det vore av dubbel vinst därutinnan att stenen då komme till nytta, varemot den i annat fall skulle bortföras och detta icke kunde ske utan kostnader för församlingen". När Nils Månsson Mandelgren 1868 besökte Torsåker intresserade han sig för bogårdsmurens konstruktion och gjorde en skiss, som är det enda vittnesbördet om hur den såg ut och som visas på bild.