Sockenindelningen

Sockenindelningen i vårt land torde ha skett ganska snart efter religionsskiftet. Om den knyter an till ett äldre administrativt mönster är oklart.

En pådrivande faktor anses ha varit tillkomsten av tiondeinstitutionen vid sekelskiftet 1100, här uppe i norr kanske hundra år senare. De äldsta socknarna i Ångermanland har fått sitt namn efter den bygd där den ligger. Torsåker avviker från detta mönster. Det är nämligen ett ägonamn, som applicerats på socknen. I närheten av kyrkan finner man begrepp som "Hof" och "lägd". Sockennamnet måste därför ha syftat på en åker vid dagens kyrka, en alldeles speciell, som gudanamnet Tor antyder. Den har övergått till att beteckna hela socknen.

Kyrkojorden bär också beteckningen "Hof och storlägden". I omedelbar närhet av kyrkan har funnits två storhögar, alltså gravhögar av större format. När det gäller äldre medeltidskyrkor tycks dessa ha byggts i omedelbart grannskap till sådana. Av detta kan kanske den slutsatsen dras, att religionsbytet har varit en lugn process. För detta talar accepterandet av förkristna begrepp, som ju själva sockennamnet är ett uttryck för. Om Torsåker som centrum i bygden redan under förkristen tid vittnar namnet Hov. Första gången Torsåker återfinns i dokument är 1314, då sockennamnet förekommer i en förteckning över en korstågsskatt kallad Viennetionde eller sexårsgärd. Den togs ut under åren 1314 - 1319. Påven hade påbjudit detta för finansiering av ett korståg. I en längd från 1316 nämns socknen i samband med lösen av ärkebiskop Olof Björnssons pallium - ett ämbetstecken. Han besökte också socknen på en visitationsresa år 1319. Att Torsåkers pastorat haft en ekonomisk tyngd berättar de omarronderingar av mark som sker efter reformationen. Under senare delen av 1500-talet genomförde dåvarande kyrkoherden en serie jordbyten, som resulterade i att Torsåkers prästboställe fick den samlade ägostruktur, som det sedan haft till våra dagar. Dessutom var arealen rikligt tilltagen, 57 1/2 seland, nästan som tre ursprungliga hemman, vilket tyder på en ekonomisk styrka, vars ursprung undandrar sig vår kännedom. Kan det möjligen vara så att där finns ett samband mellan dessa domäner och den medeltida kungsgården - vars läge man ivrigt diskuterar - och även Styresholms fogdefäste?

Kyrkan och prästgården i Torsåker år 1774.