I början av 1800 talet vållade den snabba befolkningsutvecklingen stora bekymmer. Den 5 oktober år 1808 höll biskopen, en av de arton i Svenska akademien m. m., doktor Carl Gustaf Nordin ekonomisk visitation i Bjärtrå församling. Då påmindes om, att redan den 14 september 1806 vid visitation i moderförsamlingen Nora en överenskommelse träffats om, att efter ett år, påbörja den nya kyrkobyggnaden. Talesmännen från Bjärtrå verkar dock ha framhållit, att kyrkan i Nässom på grund av sin bredd av 17 alnar lämpligen borde förlängas med ett valv åt väster samt där förses med torn. Vidare anhöll de, att det vid nämnda visitation i Nora beslutade kyrkobygget skulle, så länge kriget pågick, få anstå. Biskopen beslöt för sin del att förena sig med församlingen i fråga om dessa båda önskemål. Nästa gång, kyrkobygget enligt protokollet kom till diskussion, var själva midsommardagen 1816 på sockenstämma i närvaro av biskopen doktor E. Abr. Almqvist. Här konstaterades det, att början till kyrkobygget fortfarande blott var ett önskemål, samt att inte bara krig utan också missväxt i särskilt hög grad betungat allmogen. Dock beslöt man nu att en betalning för de tre sista åren skulle göras med 8 skilling per seland till fond för kyrkbygget samt att förut beslutat belopp 2 skilling 8 runstycken i bank årligen per seland hädanefter skulle infordras genom kyrkvärdarnas försorg till dess byggnaden var fullbordad. Vidare beslöt man anmoda byggmästaren Simon Geting att komma och säga sin mening om platsen för kyrkobygget. Enligt sockenstämmans allmänna åsikt skulle platsen lämpligast bliva:
I skrivelse den 15 juli 1817 ger byggmästare Geting sitt förord för nybyggnad i Inholm. Han finner, att den gamla kyrkan måste med tanke på utvidgning inte bara förlängas utan också utökas på bredden. Dessutom var kyrkplatsen i Nässom för liten och genom den täta bebyggelsen särskilt utsatt för eldfåra. Först femton år därefter tages frågan upp med allvar på nytt enligt:
På sockenstämma den 20 oktober 1839 hade man bl. a. uttalat sig för att Sandö glasbruk eller dess rättsinnehavare borde deltaga i kyrkobygget, eftersom det för brukets räkning vid prästval röstades för ett mantal, vidare för att redskap och verktyg skulle övertagas efter en i Resele fullbordad kyrkobyggnad, om de var tjänliga för det blivande arbetet o.s.v. |