Invigningen fortsatte i Styrnäs Café-form
Lättsamt och glatt när biskop grillades
|
Tredje delen av invigningen av nya Ådalsbygdens pastorat, den 27 januari, blev lättsam och glad. Men så skedde den också i ett caféprogram i Styrnäs under ledning av Lennart "Thylle" Thylander, i stil men de tidigare "Cafe-19"-program han har hållit.
Thylle "grillade" biskop Tony, men det blev med mycket skratt och allt hölls i den lätt-samma ton som har också varit Thylles signum på Cafe-19. Bland annat undrade han om inte nye biskopen tyckte att stiftet var stort och behövde en hjälpbiskop.
- Jag vet ju inte riktigt vad jag ska göra framöver, påpekade han och framförde ett intresse för platsen - naturligtvis med glimten i ögat.
Deltagarna - och det var ett nästan fullsatt församlingshem på Styrnäsgården invid Ångermanälven - fick också veta en del de kanske inte kände till, om den nye biskopen. Bland annat att han inte kommer från något prästhem.
Pappa borstbindare
 |
Pappan var istället borstbindare i Kristinehamn i Värmland och mamma hemmafru omväxlande med glassförsäljerska. Och det norskklingande efternamnet Guldbrandzén beror på att farfar var norrman.
Biskop Tony hade heller inte siktet inställt på att bli präst från början, enligt vad han själv berättade. Istället var hans första jobb att vara sportjournalist på Värmlandsposten. Det var först när han skulle skaffa sig gymnasiekompetens på folkhögskola som inriktningen ändrades.
- Då fick jag kallelsen att bli präst, berättade han. Och sedan blev det så. Först var han EFS-predikant men 1967 prästvigdes han. Det var den sista prästvigningen som ärkebiskop Gunnar Hultgren genomförde - en man som ju inte är okänd i våra trakter (Härnösandsbiskop 1951-58).
Under Josefsson
 |
- Jag prästvigdes för ärkestiftet och kom där att sedan jobba under ärkebiskop Ruben Josefsson, som ju också kom från biskops-stolen i Härnösand, berättade han vidare.
Sedan följde flera prästtjänster, en tid som bokförlagschef på Verbum, ytterligare prästtjänster och, innan han nu blev biskop, domprosttjänst i Stockholm.
Han förklarade också att han varit med och kandiderat till biskopsplatser fem gånger tidigare, varav en tidigare också i Härnösands stift. Det var när Karl-Johan Tyrberg fick tjänsten. Nu blev han dennes efterträdare istället.
Från Nordingrå
Styrnäs är inget obekant ställe för biskop Tony. Han efterträdde vid en av sina tjänster Ingrid Padels man; Ingrid som ju kommer från Styrnäs och har ju sommarbostad där. Familjerna Guldbrandzén och Padel är därefter goda vänner och han har ofta varit på besök i Styrnäs sommartid.
Dessutom är landskapet Ångermanland i övrigt välkänt för honom. Hans hustru Britt kommer från Nordingrå, där paret också har sitt sommarställe.
Vid caféet visade biskopen, på Thylles begäran, upp sin resväska, där viktiga saker för hans tjänstgöring fanns med. Det handlade om röcklin, stola, biskopskåpa, biskopskräkla och mitra. Dessutom visade han att han runt halsen har Härnösands stifts biskopskors från 1790, som går i arv mellan biskoparna.
Malmehed åter
Eftersom Styrnäs inte bara bytt pastorat utan också kontrakt i och med tillkomsten av Ådals-bygdens pastorat, passade Thylle på att få några ord med kontraktsprosten för Härnösand-Kramfors, Hans Malmehed - som faktiskt varit såväl präst i Styrnäs som kyrko-herde i Boteå. Det hanns också med en kort presentation av de kantorer det nya pastoratet har - Ulla-Marie Nilsson, Bengt Larsson och David Kettlewell. Dagen till ära berättade vidare Carl-Einar Nilsson, Bjärtrå, några avslutande roliga historier.
Kåge Wiklund
 |
 |
 |
 |
Musikdelen av programmet hade David Kettlewell satt ihop, med syfte på att spegla en del av den rikedom av musikermedverkan som gudstjänstbesökaren kunde uppleva under året; Östbygdens Spelmän lät sin härliga folkmusik klinga, Thord Hägglund spelade Vivaldi på fiol till cembalons spröda toner, Karin Skoglund sjöng en medeltida Maria-hyllning; David Kettlewell och Kjell Persson improviserade i renässansens förtecken på harpa och gitarr, och alla fick förena sig i sången.
Dagens slutpsalm förgylldes av ett improviserat 'allspels-orkester', "Ådalsbygdens String Band", med alla tre kantorer, på piano-duett och harpa, och en präst på fiol, samt cittra och gitarr.
 |
 |
 |
|
|
|
|
