andaktsformer

Välkommen till gudstjänster!

Kyrkoåret

Kyrkan har haft uppgiften att i gudstjänsten fira Herrens minne och bevara det levande i de troendes hjärtan.

Eftersom minne av Herren Jesus har många aspekter och teman så har kyrkan fördelat detta på vissa perioder och på så sätt har kyrkoåret utformats.

Detta kyrkoår har succesivt vuxit fram. Till att börja med firade man endast Påsken och helgerna omkring påsken. Sedan följde julen och helgerna omkring julen.

Först på 1100-talet började man uppfatta årets samtliga högtider som en enhet. Mänsklighetens år med vinter, vår, sommar och höst och fick bli ett mönster för kyrkan och kyrkoåret fick sin början i förberedelsen inför jul, den 1 Advent.

Julen firades av västliga kyrkan den 25 december och den äldsta kända uppgiften om ett julfirande denna dag går tillbaka till ett firande i Rom år 336. Seden med en förberedelsetid i adventssöndagar kom ifrån Spanien och Frankrike och växte succesivt in i västerlandets kyrkoordning.

Påsken var under de tre första hundra åren den enda högtid som firades i hela kyrkan. Man har ända in till i våra dagar behållit de judiska sättet för att bestämma när påskhelgen skall infalla. Den judiska kalender är en månkalender och räknar månvarv istället för som vi gör jordens vandring runt solen. Påsken infaller därför alltid den 14 dagen i vårmånaden "nisan", då det är fullmåne. Påskhelgen kom redan från 300-talet att omfatta tre hela dygn med början på långfredagen.

Påsken hade också den en föreberedelsetid som anslöt till det heliga talet 40 så att påsken förbereddes med en 40 dagars lång fasta. Denna fastetid var på ett särskilt sätt en tid av förberedelse för dopkandidaterna eftersom påsken också var den stora dophelgen för den första kristna kyrkan.

Som en final inför påsken inträder "Stilla Veckan" med Palmsöndagen och dagarna i påskveckan. Kyrkklockorna "dymlas" ,dvs. ersätts med träkläppar, denna vecka för att få en mjuk och spröd klang och "stationsgudstänster" hålls varje dag i "Stilla Veckan" för att följa bibelns berättelse om Jesu fängslande, lidande, och död.

Tidigt i kyrkans historia började man att hålla en påsknattsvaka med gudstjänster som avlöpte varandra under hela natten emot påskmorgonen. Vid påskdagens gudstjänst så hölls också en stor gemensam dopfest för de "konfirmander" som då lät döpa sig.

Påsken följdes av en 50 dagars period som på olika sätt anknöt till påskens budskap om glädje och frälsningen igenom Jesus Kristus.

Denna avslutades med Pingstdagen då de dopkandidater som av skilda skäl inte kunnat döpas till påsk hade möjlighet att låta döpa sig.

Sommaren bär likt årstiden prägel av växande, andligt växande och den långa följden av trefaldighetssöndagar har alla de temat i psalmval, böner, och bibeltexter.

Den rika mängden av helgondagar i den katolska kyrkan har i den lutherska kyrkan kraftigt beskurits så att bara några få centrala gestalter återstår med speciella firningsteman: Jungfu Maria, Johannes Döparen, Stefanus, Den Helige Mikaels dag, Alla Helgons dag, Domsöndagen.

Gudstjänsten är till för människans skull, för hennes andliga liv och växt och alla de moderna former av gudstjänster som vi firar i kyrkan vilar på en månghundraårig tradition. Den har formats av generationer människor och har ett djup och ett innehåll som gör att gudstjänsten kan ge liv och inspiration igenom hela livet.

Kyrkorummet, bilderna, symbolerna, musiken, stillheten , ja t o m prästens predikan kan ge något för det livet.

De ordinarie gudstjänsterna

"Vad är Gudstjänsten bra för?"

Den kristna veckan

dessa sidor är under utveckling