andaktsformer

Välkommen till gudstjänster!

Den kristna veckan har alltid haft vida större betydelse än månaden för "gudstjänsten" och seden att fira söndagen som Jesu uppståndelsedag är troligen t o m äldre än firandet av den kristna påskhelgen.

Vår vecka som fyller agendor och planeringskalendrar är en tidsindelning som återfinns i bibeln, dels i skapelseberättelsen med sin indelning av Guds skapelse av världen i 7 dagar och dels i 10 Guds Bud, det tredje budet; "Tänk på vilodagen så att du helgar den".

Våra veckodagars namn är kvarlevor från en tid då man dyrkade de för blotta ögat synliga planeterna som gudomligheter något som återspeglas i ex Torsdag (Tors dag), Fredag (Frejas dag) och som gör våra språklektioner i skolan lite mer komplicerade. Jämför de engelska och franska veckodagarnas namn.

De kristna övertog judarnas sätt att beteckna dagarna med enkel numrering, "Feria I", "Feria II" etc. Detta mönster finns kvar i vår svenska gudstjänstordning där man skiljer på veckans musik, "tonus ferialis" och söndagens musik, "tonus solemnis".

Söndagen var Jesu uppståndelsedag och blev centrum i den kristna veckan. Veckan blev också mycket tidigt till en "Stilla vecka" där Jesu lidande, död och uppståndelse fick följa veckans dagar. Därför formades onsdagen till en fastedag eftersom Judas den dagen planerade och sålde Jesus för 30 silvermynt, fredagen blev också till en fastedag och mariadag eftersom den dagen då Jesus vilade i graven så var Maria den enda människa som ännu höll fast vid tron.

Onsdagen, fredagen och söndagen blev därigenom till naturliga hållpunkter i den kristna veckan.

Därför är de en mycket lång tradition som ligger bakom firandet av veckomässa på onsdagar och den i Ådalsbygdens pastorat fasta traditionen sedan lång tid att hålla medarbetarsamling på onsdagar.

Att vara ledig vid helgen för bingolottospel och annat kan vi tacka Kejsar Konstantin (400-talet) för. Han påbjöd ledighet från arbete på söndagen. Denna princip om allmän ledighet vann inte insteg förrän på 500-talet och där hjälpte de germanska folkens sedvänja att alltid vara lediga på helgdagar till. Söndagen kom alltså mycket tidigt att bli allmän ledighetsdag.

Den arbetslediga lördagen är som vi vet en mycket sentida 1900-tals företeelse.

De ordinarie gudstjänsterna

"Vad är Gudstjänsten bra för?"

Kyrkoåret

dessa sidor är under utveckling