I det stor och hela är det svårt att utvärdera författarnas konstaterande eftersom de citerar inte sina källor;
det krävs en större forskningsinsats i arkiven
för att få klarhet på en del punkter
| Svanhoms & Westanders text |
| Vilket skick saker var i år 1925 |
Även kyrkans väggar ha ursprunglingen [sic] varit fyllda med figur- och ornamentmålningar, därav synes nu endast obetydliga spår, där vitlimningen borttagits. |
| På västra väggen (till vänster, när man kommer in) är vitlimningen delvis bortnött, och vi se fragment av en figurmålning föreställande lyckans hjul. |
| Ett fält på norra väggen visar ett prov, som avser att illustrera legenden om den heliga Ursulas båtfärd. |
| Tillfälligtvis hållas dock ännu gudstjänster någon gång i detta ärevördiga gamla Gudshus. |
| Var saker fanns år 1925 |
| c:a 1923: Ett fragment av denna kyrkans troligen äldsta predikstol upptäcktes för ett par år sedan av doktor E. Salvén. Han fann det anbragt såsom ryggstöd i en av kyrkans nedersta bänkar. Det förvaras nu i sakristian. |
| ... altarskåp f. n. placerat på nedre läktaren |
| altarskåpet: i den högra flygeln ett kvinnligt helgon samt en Mariabild ... till form och storlek olika de övriga figurerna. Den har troligen tillhört ett äldre altarskåp från början av 1300-talet. |
| ... det stora krucifixet mitt emot predikstolen |
| Det stora madonnaskåpet på motsatta väggen invid predikstolen |
| Ovan predikstolstrappan hänger ett porträtt av kyrkoherden Martin Solander (kyrkoherde i pastoratet 1711-1723) |
| Hur man såg på saker år 1925 |
| ... handtag i form av ett drakhuvud |
| ... tillblivelse kunna sägas ha ägt rum under 1200-talets senare del eller under åren omkr. 1300 |
| Hülphers angiver att Ytterlännäs har varit moderförsamling. Denna uppfattning torde dock bero på feltolkning |
| ... en skicklig målare, fick i uppdrag att invändigt måla kyrkans valv och väggar. Eghil var hans namn ... svårläsliga bokstäver, som först för några få år sedan uttyddes av doc. H. Cornell till: "Maalede Eghil". |
| ... på motsvarande plats i det bakre valvet finnes ett svårtytt monogram, förmodligen en signatur, anbragt av någon Eghils medhjälpare. |
Sedan det visat sig kunna lyckas att med utmärkt resultat framkalla dylika målningar (Ramsele gamla kyrka) måste det vara ett önskemål, att en restaurering även av dessa väggmålningar företages.
Önskligt vore dels att altarskåpet finge en mera framträdande plats och dels att målningarna restaurerades. |
| Sällsynta uppgifter |
| altarskåpet: På flyglarnas yttersidor finnas svårt skadade målningar, som föreställa S:t Erasmus, lidande martyrdöden, och den heliga Katarina. |
| [c:a 1710?]: Två mansåldrar efter den första läktarens tillkomst ... utökades denna läktare med de framskjutande sidopartier, vi nu se. Samtidigt uppförde man en ny läktare ovanför den gamla |
| Vid samma tillfälle anskaffades bänkar (de nuvarande), även "himmel med gyllene duva och sol" |
| 1728 göt man en ny kyrkklocka för en kostnad av 347 daler och |
| [1730]: två år senare [än 1728] förbättrar man stapeln för 490 daler |
| 1771: 10 år senare [än 1761] bygger man ny klockstapel |
| före 1773: Kyrkogårdsmuren var högre och kraftigare än nu och i hela sin längd klädd av ett sadeltak av bräder eller spån. |
| 1773: Kyrkklockorna upphängdes i takryttaren |
| strax före 1925: En nyligen företagen undersökning under kyrkans golv visade ej heller några spår av tidigare grundmurar innanför de nuvarande. |
| Detaljer som kanske inte brukar komma fram annars |
| donationsbrev från 1300-talet läses, att gåvan gavs "i Guds och S:t Georgii händer." Härav sluta vi, att kyrkan varit helgad åt S:t Georg, även kallad S:t Göran |
| en uppgift i äldsta kyrkoboken förtäljer, att kyrkan blev målad i Herr Pedhers tid (han var kyrkoherde i pastoratet till år 1489) |
| År 1689 blåste halva yttertaket av kyrkan under "ett makalöst oväder" |
| 1719 afsomnade capellanen Her Lars Hornæus, begrofs i länäs Kyrkia mellan altarpallen och sacristidörren". Hans barn och andra efterkommande begrovos dels under koret och dels framme under golvet. |
| 1739 bortflyttades det gamla altarskåpet från korväggen; Magnus Granlunds altartavlan samt skrank, altarring och pyramider |
anskaffades bänkar (de nuvarande), även "himmel med gyllene duva och sol" |
| På 1750-talet började vandaliseringen av de sköna väggmålningarna |
| d. 9 juli 1773 kl. 1 på dagen kyrkotaket genom ljungeld afbrann tillika med et fönster och en del af borggården |
1854: några ord ur slutet på den sista ordinarie högmässopredikan, som hölls i detta tempel en höstdag 1854 av kyrkoherden, magister P. W. Huss:
|
| c:a 1885: För 40 år sedan [före 1925] erhöll en sakkunnig museiman tillstånd att taga bort kalken, men som ett dylikt arbete är i hög grad tidsödande, tröttnade han snart. |
| Bilder |
| kopparsticket från (obs) 1854 |
Svanholm's 1300-tals teckning, utan absid:
I äldsta kyrkoboken finnes en uppgift om att kyrkan är "flera gånger utvidgad och förbättrad". Detta har man velat tolka så, att själva det rektangulära långhuset, kyrkans huvuddel, i äldsta tider skulle ha varit ännu mindre men sedermera blivit tillbyggt på längden. Dylika utvidgningar ha ju ej varit ovanliga. Men då man hittills ej kunnat påvisa några skarvar i muren, förefaller detta dock ej troligt här. En nyligen företagen undersökning under kyrkans golv visade ej heller några spår av tidigare grundmurar innanför de nuvarande. |